Tråk-Ida
Usch, idag har jag varit på jättedåligt humör hela dagen. Jag vet inte om det är skolnerverna som börjar komma… jag kan nästan inte tänka på något annat. Imorgon är sista lediga dagen och sedan drar det igång igen. Jag känner mig som en liten skolflicka som ska börja i ny skola och inte känner någon.
Och ändå har jag gått på samma universitet i två år redan… oj, oj, oj.
Jag gick en långpromenad med Bailey idag till bokhandeln (för att köpa block) och allt gick fel. Först blåste det storm när vi kom utanför dörren (och ni som känner mig “på riktigt” vet att jag hatar när det blåser) och mitt hår blåste runt och kom in i munnen och näsan och blääää. :cursing: Och sedan så blev det jättevarmt och svettigt att gå och då blev jag irriterad för det också. När vi väl kom upp till bokhandeln så var den stängd. Vem vet att det är Labour Day? Och vem bryr sig om Labour Day? Ååååh. Jag gick och väste “helvetes jävla skitaffär” ur ena mungipan.
Sedan gick vi hemåt och då freakade Bailey i vagnen. Precis då mötte jag en tjej som jag gick i samma spanska med för ett år sedan. Hon var ärtigt klädd och hade fin frisyr som låg still och inte virvlade runt i blåsten. Där stod jag som en vindflöjel och kände mig så himla ful. Och så hade jag en så menlös tröja på mig. Hur som helst så ville hon prata och titta på bebisen. “Ah, il est tellement cute!” sa hon och jag bara svettades.
Och så traskade vi vidare. Bailey gnällde på och jag sjöng och pratade med honom så (fejk)glatt jag kunde. Ååååh, hallååååå! kvittrade jag när han tittade på mig. Vad är det här för en söt liten bebis? Lalala lalala.
Bailey gnällde vidare.
Till slut kom vi hem och då fick han skrikutbrott som varade i två timmar. Minus lite tid när han åt. Men då låg han och fäktade med armar och ben och sparkade mig i magen flera gånger. Jag höll på att bli tokig.
När Seb kom så stod jag bara och räckte över Bailey till honom. Ta honom! Och så gick jag och stängde in mig i sovrummet och andades lite.
Lille galning. Jag älskar dig.
9 kommentarer on “Tråk-Ida”
Leave a comment
Tuesday, 4 September 2007 @2:11 am
Stor kram :flower:
Tuesday, 4 September 2007 @2:42 am
Blåst ja… hmm, det där härliga när håret virvlar omkring, man får läppglans i hela håret och ser ut som ett tilltrasslat garnnystan. Visst är det härligt…
Kram! :love:
Tuesday, 4 September 2007 @10:42 am
Jag tycker inte heller om blåst. Och ja, vad jobbigt att den lille Bailey skrek i två timmar sen ni kom hem. Förstår att du verkligen bara behövde vara för dig själv och ANDAS!!!
Bättre imorrn!! Och skolan ska säkert gå bra den också…
Kramar!
Tuesday, 4 September 2007 @2:49 pm
Tuesday, 4 September 2007 @2:53 pm
KRAM
Tuesday, 4 September 2007 @3:57 pm
Massa lycka till kramar!
Tuesday, 4 September 2007 @3:57 pm
Förhoppningsvis känns det bätte imorgon och bättre när skolan väl har kommit igång. Jag tycker saker och ting brukar kännsa som värst och som jobbigast innan och sedan när man väl är inne i nåt så brukar det oftast inte bli lika hemskt som man trott.
Wednesday, 5 September 2007 @2:05 am
Wednesday, 5 September 2007 @4:55 am
Tänker på dig!
kraam