Idag har vi varit i Sverige en hel vecka och tiden går så fort, så fort!

Resan hit var jobbig eftersom vi blev försenade åtta timmar. Två timmar i Montreal och sex timmar i Amsterdam… Men Bailey skötte sig hur bra som helst och både jag och Seb var så stolta över honom!

Under veckan har han lärt sig en massa saker (kolla filmen nedan) och det allra senaste är att sitta på knä utan att hålla i sig. Han gillar också plötsligt att stå upp och bara hålla sig med en hand… igår släppte han taget helt och stod och svajade någon sekund innan jag hann fram och räddade honom. Det går så fort!

Jag har blivit sjuk och sitter nu med halsduk runt halsen. Det gör ont i öronen och jag har varit lite småsvettig på natten… hoppas verkligen att det går över snart! Jag försöker att varken krama eller pussa lillprinsen och det är svårt!!

Jaja. Här kommer en liten film!

Kram på er alla och GRATTIS till Sara och Magnus - välkommen lille prins Lukas!

Eller, ja… vi åker i morgon förmiddag. Men vi är snart på väg!

Jag vet inte hur det kommer bli med skrivandet när jag är i Sverige… jag misstänker att jag kommer ha fullt upp att äta prinskorv och Janssons frestelse i tre veckor! hihi Men kan jag så lovar jag att skriva.

Och så hoppas, hoppas, hoppas jag att resan kommer gå bra och att Bailey-boy sover hela tiden.

Kram till er alla och God Jul!

Det har varit snöstormar hela helgen här i Quebec - inte bara i staden utan i hela stora provinsen - och vi har hållit oss inomhus. Stormarna har kommit nedifrån hela staten New York och skapat kaos där innan de nått oss häruppe. Vi har haft temperaturer mellan mellan -8 och -20 grader och det har enligt en vädersida på internet kommit 30 cm snö, bara under dagen idag (söndag)!

Vindarna har uppmätts till uppemot 90 km/h och snöplogarna har kört i skytteltrafik hela dagen. Alla flyg har blivit inställda och flera av de stora motorvägarna har stängts av. Inne i Quebec och Montreal har gatorna legat tomma, tysta, täckta av tjock pudersnö. I Montreal har de till och med haft åska under helgen - det har varit kaotiskt. Alla tidningar är fyllda av snöstormsnyheter, men det var ändå kul att se den här bilden från Aftonbladets web idag:

Hihi - ja, här bor vi! Det är första gången jag ser “Quebec city” i Aftonbladet! Jag hoppas att ovädret hinner lägga sig tills på onsdag då vi åker till Montreal. Och jag hoppas verkligen att det är borta tills på torsdag då vi hoppar på flyget till gamla Sverige!

Sista tentan imorgon - sedan är det jullov!

Surprise! Det var länge, länge sedan men nu är både jag och Bailey-boy i rutan igen! När jag tittar på filmen i efterhand märker jag hur jag håller på och letar efter orden hela tiden… och tappar tråden om och om igen. Hoppas det beror på stress! :run:

Det blev uppdelat i två delar för jag pratade alldeles för länge…

Jag gjorde mitt eget tema ändå. Hihi! Det tog typ en halvtimma att fixa till bilden ovan och sedan tog det kanske max tio minuter att färgändra allt till mörkrött. Bilden är tagen ut genom köksfönstret igår när det var en massa iskristaller överallt… och så är den aningens tillfixad i PS såklart. PS is my best friend!

Och nä… det här var inte alls nödvändigt. Men man måste ha lite julstämning och så måste man ha rast ibland. :laugh:

Nä, jag orkar inte. Det är så mycket som flyger runt i huvudet på mig att jag inte orkar skriva här.

Men allt är bra. Och allt ska gå bra. Två veckor kvar i skolan, två och en halv tills vi åker till Sverige. Fyra tentor kvar. Två uppsatser. Och jag vill så vansinnigt gärna ha lite julkänsla… men det kommer sig liksom inte. Ändå har jag satt upp adventsljusstaken… och det snöar oavbrutet sedan tio dagar tillbaka (oplogad snö går över knät). Och jag har sett ett avsnitt av adventskalender. Vad saknas?

Bailey har fått två tänder (tand nummer två tittade upp igår eller idag). Han reser sig upp mot precis allt och står där på vingliga ben. Han slår bakhuvudet i golvet nästan varje dag och det skär i hjärtat varje gång. Vi har inte kommit så långt med maten - gröt och morotspuré är allt vi testat so far. Inget har varit särskilt gott.

Hallåan nedan heter Ing-Marie och var min pappas stora TV-crush på åttiotalet.

Och det längtas till Sverige, men det behöver jag väl inte ens skriva.

Och jag har ändrat designen (den här gången tog jag en färdig design eftersom jag inte orkade göra något själv) men det märkte ni säkert.

Och så är jag lite hängig och det undgick väl ingen det heller.