Hemma

Hemma

Friday, 11th January 2008 (19:19)

Jo, visst är vi hemma igen. Men energin är låg och jag känner mig nästan handlingsförlamad. Det har varit mycket på kort tid.

Bailey har blivit sjuk för första gången i sitt liv och det gör ont i mitt hjärta när han tittar på mig med nästintill igenmurade ögon och rinnande näsa. Lite feber har det varit också - 38,6 grader igår kväll. Idag var vi hos farbror doktorn och fick ögondroppar och råd att förhindra honom från att klia sig i ögonen (lätt som en plätt!). Jag hoppas allt drar över så snabbt som möjligt.

Hur som helst så har hela resan gått väldigt bra. Bailey har varit en liten guldprins och vi är så himla stolta över hur han har tagit långflygningar och att möta en massa nya människor. Helt underbar är han, lillgrynet.

På söndag fyller han åtta månader och jag håller precis på att fila på sjumånadersbrevet… Hm. Jag hade lite mycket att göra i slutet av förra terminen och brevet uteblev… men nu ska det publiceras innan nästa brev som jag ska försöka skriva på söndag. Måste bli up-to-date innan vårterminen börjar på måndag!

Och så kan jag avsluta med att berätta att jag tror jag drabbats av en depp. Jag tror det är någonslags hemvändarblues som drabbats mig för plötsligt sitter jag här och känner mig ledsen för ingenting. Och så börjar jag ifrågasätta alla val jag gjort de senaste åren och det känns inte bra. Vi får se var det här hamnar.

På måndag börjar vårterminen, som sagt. Jag ska undervisa en Quebec-familj i svenska under våren och vi ska ses för första gången någon dag snart för att strukturera upp kursen. Hihi! Det ska bli himla kul och jag ska försöka berätta mycket om hur det går.

Kram till er alla och tack för alla fina hälsningar vi fått!!

You can leave a respond or send trackback from your website/blog.

11 kommentarer on “Hemma”

Leave a comment »

Snäckan: http://www.snackansdagar.wordpress.com
Saturday, 12 January 2008 @10:01 am

Stumpan! Det är väl inte så konstigt att du känner dig lite deppig. Jag tycker ibland att det är jobbigt att bo så långt ifrån familjen och då snackar vi bara 40 mil. Du har ju ett gigantiskt hav mellan dig och de närmaste. Och tvivla inte på de val du gjort. Tänk om du inte hade bestämt dig för att bosätta dig hos Seb, ja då hade inte fina lille Bailey funnits och vad hade livet varit utan fine lille sonen??? Många, många kramar och tack för alla kommentarer!
mamma Gunilla:
Saturday, 12 January 2008 @11:25 am

Hej på er. Tack för senast! Det var så kul och fantastiskt att ha er här. Kommer aldrig att glömma Bailey på julaftons morgon när han kom upp med tomteluvan. Så synd att han blev förkyld, men det var nog väntat med tanke på så dålig du var. Såna ögondroppar brukar allt hjälpa ganska fort. Mycket har hänt och ni är ju trötta efter resan. Det känns allt snart bättre ska du se. Kramar från mor, Syrran och brorsan hälsar :love: :love: :love:
elina:
Saturday, 12 January 2008 @3:05 pm

Hej vännen!

Förstår verkligen att du känner dig deppig! Men jag hoppas att du kan njuta av minnet av resan och njuta av Bailey och Seb. Du berättade att du inte mått så bra på så länge som du mår i ditt nya hem. Ta fram den känslan när allt är tungt.
kram Elina
vickan: http://www.vickantikkan.org
Saturday, 12 January 2008 @5:09 pm

jag tycker våra ynka 20 mil från föräldrar och vänner är olidligt långt så vad ska inte du känna!!???? förstår verkligen din bluees. *kramar om*

Stackars lille B som blivit förkyld. Oliva har precis blivit frisk från sin förkylning ( den 2a hon pkt på!!) och satt också och pillade sig i ögonen så det blev igenkletat.. . Hoppas han mår bättre snart!!!

kramar i massor!
Cecilia: http://www.looben.com/liten
Sunday, 13 January 2008 @11:52 am

Trots att min utlandsvistelse “bara” varade i tio månader kände jag mig ofta jätteledsen och saknig… Det är jättetufft att bo så långt ifrån den familj och de vänner man tycker om allra bäst, så är det bara! Hoppas att deppen släpper lite allteftersom du får lite distans till resan. När mina föräldrar hade varit och hälsat på mig var jag helt knäckt i början efter att de hade åkt hem igen, men efter några dagar började det kännas bättre - hoppas det gör det för dig också!
Stor kram!
Helena: http://hoshelena.blogsome.com
Sunday, 13 January 2008 @3:01 pm

Det är kämpigt med depp, men det är kanske inte så konstigt att det känns jobbigt efter resan. Tvära kast mellan de båda “världarna”. Hoppas att du hittar tillbaka till må-bra-Ida snart och att Bailey kryar på sig! Och så blir det spännande med svenskundervisningen. Kram!
mallan: http://mallansblog.wordpress.com
Monday, 14 January 2008 @3:13 am

Skönt att flygresorna gått bra Klart lille Bailey är och har varit en liten prins :melt: Hoppas han kryar på sig snart!

Det är inte konstigt att du saknar allt och lite till och undrar “vad du gett dig in på”. Det är jobbigt att bo långt ifrån sina nära & kära och jag kan tänka mig att det speciellt när lille B är sjuk, du varit sjuk, det är mycket i skolan osv osv blir värre. Då är saknaden ännu större och behovet av hjälp & stöd blir mer påtagligt…

Jag hoppas vårterminen blir bra och att det känns bättre om några dagar! Spännande att du ska undervisa i svenska!

Tusen kramar! :love:
Desiree: http://dvontell.blogspot.com
Monday, 14 January 2008 @12:37 pm

Underbart att det har gått bra med båda långflygningarna. Jag förstår precis hur du känner dig angående deppigheten. När man bor utomlands och långt från familjen kommer och går dessa känslor. När man som dig dessutom har en liten så kan jag tänka mig att man saknar sin egen familj ännu mer på något sätt. Det är ju så otroligt mycket som har hänt för dig under de senaste två åren också. Det är helt ok att känna sig lessen och deppig. Det måste man få göra emellanåt. En stor kram från mig till dig. :flower:
Lena: http://www.koala.nu/blahblah
Monday, 14 January 2008 @7:41 pm

Gums! Hoppas B-boy mår bättre snart! och angående deppen så är det fullt förståeligt.
Åsa:
Tuesday, 15 January 2008 @10:18 am

Hej vännen!!
Vill först bara säga att det var såååå roligt att träffa er i julas, att få se din fina lilla kille i verkligheten var jätte kul. Han är verkligen precis så fin som man kan tänka sig att han är, söt söt söt. Stackars dig som känner dig deppig, jag kan förstå dig till fullo. Men jag kan tänka mig att det ofta kan bli så eftersom det blir så intensivt under en kort tid och när man kommer tillbaka igen så är allt över. Hoppas på att det snart börjar kännas bättre för dig. Stoooooooora kramar från mig till er alla!!!!!!
Linda: http://www.asiatica81.net/wp_asiatica/
Friday, 1 February 2008 @5:08 pm

hej Ida,

usch.. Inte kul när sina små älsklingar blir sjuka.
Men nu bör lillkillen vara frisk iaf
har ju inte hälsat på här på länge… Har ju en liten bebbe… plus en STOR bebbe som tar upp all tid.

Jag hoppas att din depperiod inte håller i sig, kanske var det bara ngt tillfälligt får vi hoppas.

Varma kramar!

Leave a comment