Tack för alla era snälla kommentarer och mail om nedanstående inlägg! Här kommer svar på två frågor:

Annah undrade på vilken breddgrad vi bor och svaret kan kanske förvåna… Kolla här:

Jag har ringat in Quebec i rosa till vänster på kartan. Vi är alltså på en breddgrad som motsvarar strax söder om Paris! Men eftersom vi inte har någon Golfström här så är det hårdare klimat - både på sommaren och på vintern. Vi har temperaturer upp emot 35 grader på sommaren och ner till -35/40 på vintern. Mycket, mycket snö på vinterhalvåret och väldigt lite nederbörd på sommaren. Det är inte alltid kul.

Och här är svar till Ellen: Jag har ingen riktig systemkamera men en Canon S3IS som man kanske kan kalla lite “halvsystem”. Jag tycker väldigt mycket om den men det är självklart att man behöver vara i bra ljus för att få bra bilder… däremot lägger jag många timmar i Photoshop innan jag är nöjd med bilderna. Och så följer jag många fotografbloggar slaviskt för att lära mig mer om hur jag kan ta bättre bilder.

Jag tänkte visa lite skillnaderna mellan hur mina bilder ser ut före Photoshop och efter. Jag har tagit några av bilderna från lekplatsbesöket i förra inlägget som exempel.

Här kommer den första (före Photoshop)

… och efter att ha jobbat med den lite grann såg den ut så här:

Det är ju upp till var och en att bedöma hur mycket jobb som är för mycket eller för lite. Själv gillar jag när det poppar till lite grann och då blir det lite mer effekter än andra kanske tycker om.

Här är ett annat exempel. Före Photoshop:

Helt okej bild men lite mesig i kontrasterna och lite grådassig i färgerna. Jag blev mer nöjd med den här versionen:

… även om min näsa blev lite väl röd på tippen. Hihi!

Här är en bild som ni inte sett förut. Före PS:

Efter:

Men som sagt är det upp till var och en vad som är lagom.

Apropå ingenting har jag min sista tenta på fredag förmiddag och sedan är jag ledig for real. Underbart! Jag pluggar på så gott jag kan nu så att jag riktigt kan njuta efteråt.

Sedan januari är jag och Seb med i en lokal bilpool som fungerar precis hur bra som helst. Det finns en massa bilar runt omkring i hela staden och man bokar via en websida för att sedan välja en ledig bil som är närmast. Billigt blir det också! När vi åkte till doktorn med Bailey för ett par veckor sedan betalade vi 50 kronor för 2½ timma, inklusive bensin. Billigare än bussbiljetter och mycket billigare än att ha egen bil!  Go green, everyone!!

Så imorgon har jag bokat en bil hela eftermiddagen till mig och Bailey. Seb jobbar just nu med att rätta tentor och kommer var väldigt busy några veckor och då vill jag hitta på saker med Booboo på egen hand. Imorgon kommer vi åka till stora shoppingmallet och handla bort lite dollar. Sedan ska vi till växtaffären och köpa lite gröna växter till sovrummet och köket (konstigt nog dog blommorna jag köpte för ett par månader sedan…) och sedan kanske vi tar mataffären på vägen hem. Det är så härligt att hitta på saker med Bailey nu för han är alltid så nyfiken och glad. Särskilt äldre tanter stannar alltid och pratar med oss, undrar hur gammal han är och var han har fått de där sprakande ögonen ifrån.

Till slut kan jag berätta att smygtitten på Coldplays nya album “Viva la vida or Death and all his friends” gör mig väldigt glad. Jag har laddat ner låten Violet Hill gratis på deras hemsida (gör det du också!) och den är verkligen hur bra som helst. Just nu går den på repeat om och om och om igen. Ladda ner, lyssna i lurar och längta till nya albumet!! Me love Coldplay!

Nu har våren äntligen, äntligen landat hos oss och vi har haft ett par veckor med plusgrader! Snön har smält undan snabbt och nu ligger det bara några gamla smutsiga högar kvar som minne av de tre meter höga vallarna vi hade för några veckor sedan. I veckan gick jag, Seb och Bailey till en lekplats för första gången och Bailey fick prova på att gunga! Så fort han hamnade i gungan sprack han upp i ett stort leende och sedan bara han satt där och njöt medan vi puffade på honom och tog kort. Efteråt fick han springa fritt bland träden medan vi jobbade hårt med att hinna lyfta upp honom på fötter igen när han ramlade omkull. Det är inte lätt att springa i overall och nya (dyra) kängor på kuperad terräng!!

Här kommer i alla fall lite bilder från äventyret:

Busmin - check!

Up, up and away!

Fina kängor, va?

Gungeli-gung!

Fast man kanske skulle kunna få springa lite själv?

Frihet!

Vila med en kram hos pappa…

Vidare!

Oops!

Hålla pappa i handen lite…

Känner morfar och mormor hemma i Uddevalla igen “stuket” på mössan?

Det doftar våår!!

Fint väder!

Mamma stjäl en puss!

Och får en tillbaks (efter lite övertalning…)

Busa, busa!

En fundering i solen…

Nyfiken på allt som rör sig!

Måste kolla allt som händer!

Vårglad morsa

Jag gissar att det blir många prommisar till parken!!

Idag köpte jag en ny tidning som jag såg när jag stod i kassan i affären. Moi & Cie hette den (”Jag och company”) och såg ut att handla om trevliga saker - mode, skönhet, hälsa, inredning och matlagning. En ny Amelia? tänkte jag och betalade 45 kronor.

Sedan satt jag på toalettlocket och bläddrade i den medan Bailey badade. Och så funderade jag över hur de verkade fotografera en viss typ kvinnor hela tiden - tjejer med mörkt hår och breda leenden. Och en massa tänder. Och så bläddrade jag lite till och upptäckte att det inte alls var en massa olika kvinnor utan samma person hela tiden. Och så kollade jag framsidan igen och såg att där stod “Moi & Cie med Patricia Paquin”. Patricia Paquin?

Kolla här:

Här står Patricia själv på omslaget, omgiven av några skyltdockor. Tydligen är den här Patricia en radiopratare som blivit kändis och nu har sin egen tidning. Så långt allt okej - Amelia Adamo har också en egen tidning. Men hon har inte bilder på sig själv överallt i tidningen! För det har Patricia… Varje reportage, varje annons, varje modebild har Patricia som modell! Varenda en! Jag räknar till 28 bilder på Patricia i tidningen och hennes namn nämns vid 11 tillfällen. WTF?

kolla här på ett litet kollage som jag svängde ihop (jag har själv ringat in hennes ansikte med rosa för att ni ska se henne - i bästa Perez-stil) :

De har till och med en tävling “Träffa Patricia och spendera en dag med henne på ett skönhetslaboratorium!” På sista sidan avslutas allt med bilden längst ner. Patricias eget lilla fotoalbum och hennes planer för veckan. Det var veckans onödigaste köp.

Och nu ska jag återgå till pluggandet. Nej, det här var inte bara ett svepskäl för att vila en timma utan en mycket seriös titt in i mitt liv.

Älskade, fina, bästa Bailey

Elva månader gammal idag. Elva månader av Bailey-boy i vårt liv. Det finns inga ord som beskriver hur mycket vi älskar dig. Vi pratar om dig hela tiden, vare sig du är vaken och med oss eller sover. Hela tiden måste vi prata om hur fantastisk du är, hur mycket du lär dig och hur mycket du lär oss.

Den här månaden har gått fort men stora saker har hänt. Först firade vi pappas födelsedag den 17 mars och du gav bort ditt livs första teckning och lärde dig att klappa i händerna. Allt på samma dag.

Sedan blev det påsk och vi firade påskafton med din farmor och farfar här hos oss. Du fick en stor korg med leksaker och en liten lurvig anka av farmor. Sedan åkte hon, jag och pappa iväg några timmar medan farfar och Isabelle passade dig. Allt gick så bra, så bra och när vi kom hem låg du och sov på rygg tvärs över farfars mage där han låg i soffan. Dagen efter åkte vi hem till gammelfarmor och träffade resten av släkten.

Där var också din lilla kusin Leeloo som nu blivit sex månader gammal. Hon är allt en liten sötnos, tänkte du och lutade dig fram för att (kärleksfullt) stånga henne i pannan. Så där som du och jag gör hela tiden. Men det såg ut som om du ville pussa henne och alla stod och sa åååååååh! Men jag förstod vad du ville göra, min prins. Du ville göra sådär som man gör när man är stor och hälsar på någon som är liten.

Några dagar senare åkte vi till det stora konstmuséet här i Québec. Det var pappas födelsedagspresent från dig och mig och det blev en riktigt trevlig dag, trots att muséet inte var särskilt barnvänligt och vakterna hyschade åt oss.

Vi har också varit hos doktorn och vägt och mätt dig. Du väger precis 10 kg och är 73 cm lång. Alldeles mitt på kurvan! I väntrummet hos doktorn fick du syn på en liten kille i 1½-årsåldern som kom gående lite ostadigt. Genast kröp du fram till honom och drog i hans byxben tills du kom upp i stående ställning. Den stackars lille pojken höll på att tippa omkull! Det såg väldigt roligt ut och du gjorde ju helt enkelt som du alltid gör här hemma, tar tag i ett byxben när du behöver stå upp.

Bailey ser på Pippi Långstrump (fast just nu är det Tommy och Annika på skärmen)

Ett par dagar senare, den 30 mars, hände det äntligen. Du tog dina första steg! Det har varit på gång i flera veckor och du har allt mer kunnat stå upp utan stöd. Men så kom de första två-tre stegen och vi var så förvånade och häpna över dig!

Under dagarna som följde fortsatte du att träna på att gå och nu, två veckor senare, går du på eget initiativ nästan hela tiden. Du kan gå tvärs över hela lägenheten, runda flera hörn på vägen och kliva över leksaker på golvet. Visst hamnar du pladask på blöjrumpan ibland men du tappar aldrig modet. Långsamt börjar du nog inse att det här gåendet kan gå snabbare än krypandet, om man bara tränar. Däremot kan du fortfarande inte resa dig upp till stående ställning själv, även om du övar och övar varenda dag.

Våren har kommit hit till Quebec den senaste veckan (fast vi fick en snöstorm igår så man kan aldrig vara säker). Det är så härligt att gå på promenad med dig i vårluften! Du har plötsligt blivit jätteintresserad av allt du ser omkring dig utomhus och sitter och vrider huvudet än hit än dit för att inte missa någonting. Vi längtar mycket tills snön är borta så att vi kan gå ut och vara utomhus i flera timmar! Och vi längtar efter att gå och gunga med dig på lekplatsen.

I mataffären

Men den här månaden har herr Spik som varit på besök många gånger. Herr Spik, Gnäll Spik. När något går dig emot så blir du väldigt sur och rynkar både pannan och näsan samtidigt som du klagar ”Eeeeiiii!!”. Du vill helst inte att vi går ifrån dig och blir väldigt ledsen nästan varje kväll när det är sovdags och vi lämnar rummet.

Häromdagen köpte jag benvärmare till dig och de är hur söta som helst! Du spelar med och protesterar inte särskilt mycket när jag måste prova alla fyra paren efter varandra. Trots att de ska passa barn upp till fyra år så är de tajta över låren! Men babyknubbet kommer nog försvinna nu när du börjar gå så mycket.

Sedan ett par veckor tillbaka älskar du att leka med dina små plastkoppar igen. Nu är du fascinerad av att kunna lägga en mindre i en större och sedan båda i en ännu större. Ibland försöker du åt andra hållet och blir frustrerad när den största koppen inte passar i den minsta.

Baileys rum

Det är helt otroligt hur mycket du förstår nu! Du kan utan problem gå och hämta flera saker som vi frågar efter – ”boken”, ”hästen”, ”dino” , ”pyjamasen”, ”vattnet” (i pipmuggen) och ”ankan”. Och om vi säger ”klapp klapp” så klappar du händerna, ”blink!” så blinkar du och ”vink vink” så vinkar du. Dessutom kommer du och pussar oss på kinden när vi säger ”kan du ge en puss?”. Det häftiga är att du förstår alla de här orden lika bra vare sig de sägs på franska eller svenska! Sedan är det vissa saker du bara känner till på svenska eller bara på franska eftersom jag och pappa pratar med dig om lite olika saker och lär dig olika saker. Idag var jag inne i ditt rum och lekte med dig när jag började sjunga melodin som spelas när man trycker en av dina gosedjur på magen. Du tittade upp på mig och började sedan titta dig omkring i rummet. När du såg gosedjuret kröp du dit och hämtade det. Jag blev jätteförvånad! Aldrig trodde jag att du kunde känna igen melodier! Nu vet jag att du faktiskt kommer ihåg sånger och att alla gånger jag sjunger för dig så går det in även om det inte märks på utsidan.

Du växer så varje månad, Bailey, och inte bara i din egen kropp. Nej, du växer inuti mig också. Jag känner större och större kärlek hela tiden och jag kan bara inte förstå att du är vår pojke. Du har en sån härlig humor och jag älskar att höra dig skratta! Jag älskar varje gång du kommer och blåser mig på kinden eller på halsen och jag kan inte sluta titta på dina vackra ögon. Du är så klok, du är så fin och du är så stor.

Kärlek från mamma

En av mina favoritbloggare visade för ett par veckor sedan upp bild på sin son i lårhöga benvärmare och jag föll pladask… så i helgen hamnade jag på Etsy i några timmar och det slutade med att jag beställde fyra par benvärmare till Bailey. Japp, benvärmare is da shit! Kolla bara:

Supernöjd!

Världens bästa tips till barnföräldrar (eller som dop/födelsedagspresent till litet barn): Minna har rea på sina underbart fina namntavlor och jag har precis beställt en till Baileys rum. Klicka HÄR och beställ en tavla eller två!

Sedan vet jag att många har undrat var jag köpt Baileys namnbyxor (de som har BAILEY med stora bokstäver på rumpan) och det har jag gjort HÄR. Jag beställde också ett par hängslesparkbyxor som är jättesöta men tyvärr har en av tryckknapparna ramlat av… redan första gången han använde dem. Men namnbyxorna är helt underbara. Det har ju gått trend bland mina nätvänner att köpa namnbyxor så de flesta känner nog redan till adressen.

Idag har jag varit “ledig” och hemma med Bailey hela dagen. Med honom hängandes i byxbenen har jag lyckats tvätta och moppa golven också! Supermorsan!  :lol: Fast så fort han har somnat ikväll måste jag plugga mer. Tenta i morgon PLUS att jag måste skriva en grej för ett grupparbete. Suck. Två och en halv vecka kvar… (plus tentavecka). Snaaaart klaaart…