Unge herr Trotsig

Unge herr Trotsig

Thursday, 5th March 2009 (18:07)

Ja, sedan några veckor tillbaka så har vi Unge Herr Trotsig i familjen, och det är en riktigt jobbig bekantskap. Allt ska pillas på, slängas i golvet eller klättras på. Och när vi säger “Nej, Bailey! Man slänger INTE muggen i golvet!!” eller “Du! Lägg tillbaka boken på bordet!” så tittar han upp på oss, öppnar munnen och bara ropar “Aaaaaaaaaaaaaaaah!!!” rakt ut. Andra gånger fäktar han med armarna mot oss så att han klappar till oss. Och det får ju inte vara okej. “Man får inte slåss!” säger jag och tar hans händer. “Bara klappa och pussa”.

Det märks att Bailey letar efter ett sätt att få utlopp för sin ilska, eller sin frustration. Och vad ska man göra åt det? Det måste han ju få lov att göra… men det är svårt att veta hur man ska hantera det. I den stunden när han är arg på mig så vill han ju minst av allt klappa och pussa mig, så det kanske bara är dumt av mig att föreslå det. Vad tycker ni?

You can leave a respond or send trackback from your website/blog.

18 kommentarer on “Unge herr Trotsig”

Leave a comment »

mallan: http://mallansblog.wordpress.com
Friday, 6 March 2009 @1:58 am

Å, jag har dåligt med råd kring trots tyvärr…

Men jag skickar en stor kram och hoppas herr trotsig snart mest vill klappa och pussa igen
Marita: http://knasigatankar.wordpress.com/
Friday, 6 March 2009 @1:58 am

Visst är det frustrerande?! Jag brukar föreslå att Mira ska klappa fint när hon “råkar” slå oss, vilket funkar ibland. Då liksom glömmer hon bort att hon var arg. Men jag tycker det är jättesvårt att veta hur man ska göra!
Jennie:
Friday, 6 March 2009 @9:23 am

Hej, kika pa dessa lankar både nyttiga och informativa:

http://se.babycenter.com/toddler/penelopeleach/copingtantrums/#4

http://www.viforaldrar.se/artiklar/2005/07/20/bade-barn-och-vuxna-utveck/

/Jennie
Jessica: http://englalik.com
Saturday, 7 March 2009 @3:20 am

Usch ja, det är svårt med trots särskilt i den åldern där dem ännu inte har lärt sig att uttrycka sig ordentligt med ord. Men det kommer det också vilket gör det mycket lättare då man kan prata med dem och få något gensvar istället för skrik o.d. Precis som vi vuxna måste barn hitta sitt eget sätt att få ut sin frustration och så små barn har inte så mycket annat val än att ta till det dem har. Filip tog till tänderna rätt mycket ett tag när han var arg och det enda man kan göra är att inte tappa lugnet och förklara lugnt att så får man inte göra. finns tyvärr inga enkla lösningar tror jag.

Kram
elina:
Sunday, 8 March 2009 @3:08 pm

Hej!
Jag tycker du gör helt rätt som säger ifrån att så får man inte göra och att du visar vad man får göra. När Jakob är trotsig eller arg funkar det ofta bäst med att försöka avleda honom. Exempelvis om han skriker för något som han inte får göra då kan vi säga “Titta på bilen som åker förbi, och låta jätteintresserade på rösten. Då glömmer han ofta bort att vara arg och blir nyfiken på vad det kan vara som vi ser.
Kram, det är en härlig men jobbig tid….som tur är går trotset i vågor. Vissa dagar är de mer medan andra är hur lugna och sköna som helst.
Sara:
Sunday, 8 March 2009 @5:14 pm

Oj det är svårt sånt där! Men helt klart ska man ju sätta gränser och säga ifrån när de gör fel. De hör fast de inte visar det just då. Det är ju en ganska kort period trots allt och de lär sig ju mer och mer för varje gång hur de ska hantera sin ilska på andra sätt. Sen tror jag ju absolut att vissa barn är “besvärligare” än andra och kanske slåss mer osv. Men vår tjej har både slagits, spottats och kastat saker och gjort allt möjligt dumt. Men det kommer man knappt ihåg nu… Visst blir hon arg ibland och hon kan göra dumma saker men skillnaden är ju att hon VET skillnad mellan vad som är rätt och fel, hon skäms direkt efter, hon får dåligt samvete, hon säger förlåt, hon förstår!!
Hur som helst, trots är jobbigt. Jätte jobbigt! Man blir så hjälplös… vet inte hur man ska göra. Ibland kanske de bara behöver få avreagera sig, få lite lugn och ro. Man kanske inte alltid behöver göra så mycket. Under en period var det bara att försöka prata om annat som funkade, vilseleda…
Sara: http://tomtebolycka.wordpress.com
Monday, 9 March 2009 @5:34 pm

Visst är det svårt och jobbigt som bara den. de har ju som sagt svårt att sortera och agera, för att de inte vet ännu.
Har inga bra tips eller råd exakt men jag brukar tänka att det är viktigt att tillåta alla sorts känslor men inte alla sorters beteenden. Ikväll blev tex jag och F ovänner innan läggdags. När det runnit av mig så gick jag in och berättade att jag blev arg och varför jag bolivit det, att man kan bli arg ibland men att det går över. Gav honom också en alternativ handling, Om han hade gjort som jag ville istället för att retas och göra tvärtemot, ja då hade jag aldrig blivit arg och så hade vi kunnat mysa direkt. Jag har inte en susning om ifall jag gör något rätt eller fel. Men jag gör så som känns bra, försöker resonera kring situationer som uppstår eller kan uppstå. Precis som du gör. Bara att man öht reflekterar är ju ett bra betyg på föräldraskapet.
Förresten så tror jag att du gör rätt när du visar vad man FÅR göra istället för att enbart säga vad man INTE får göra. Men jag förstår hur du tänker. När han är arg så hjälper det ju inte att han vet att han får klappa - han vill bara vara arg. Filip har alltid bara varit arg med rösten. Jobbigt men hanterbart. Oj vad jag skriver
Kram kram
Sara:
Tuesday, 10 March 2009 @5:28 am

FIn bild på trotskillen (det märks ju inte på bilden )! Jag tror att det är jätteviktigt att “sätta gränser” från början, det är ju precis vad de behöver för att känna sig trygga. Mamma & pappa bestämmer och visar hur man ska navigera i den stora världen som är både jättespännande och läskig. Sedan håller jag med någon av ovanstående kommentarer, att betona det som är rätt, läset nyss nånstans att man ska “gödsla” det beteende man vill ha mer av. Dvs uppmärksamma när han gör rätt och ignorera när han gör fel, typ. Lätt som en plätt! Kram
Sanna:
Friday, 13 March 2009 @10:17 pm

Hej Ida!
Jättetrevlig blogg måste jag säga, även om jag inte är så inne på det här med bloggar, vilket säkert visar sig nu när jag lämnar ett meddelande i denna kategori! Lol.
Jag undrar bara om man kan maila dig på ett mer privat sätt än att fråga något till dig via din blogg?
M v h
Sanna
Annika: http://kankaglenreston.blogspot.com
Thursday, 19 March 2009 @8:27 am

Härliga bilder!! OCH fint nytt bloggutseende!
Jättebra!
Din mage är så fin och Bailey är gullig!
Nä. trotsåldern är inte så kul. Jag tyckte fö att 3 årsåldern var värre än the terrible twos…
Jag håller med alla ovan som skrivit om trots. Sätt gränser! var tydlig!
KRAMAR!!!
AnnicaP:
Monday, 23 March 2009 @10:10 am

Söt är han i alla fall “Herr Trotsig”! Mina barn är stora nu, 16 o 17, men jag minns trotsåldrarna med fasa. Dock har ingen av den haft någon tonårstrots och det är ju skönt!
Man vet ju i alla fall att de där perioderna går över!

Hur mår du nu?
Eleonor: http://eleonor.valborg.net
Wednesday, 25 March 2009 @2:31 am

tror visst du kan säga att man bara får kramas mm. du tvingar ju inte honom att göra det men visar på något positivt han FÅR göra istället för att bara säga nej.
mathilda:
Wednesday, 25 March 2009 @12:01 pm

Jag tror att det är bra att berätta vad han får göra, istället för att enbart säga nej till sånt han inte får göra.
vickan: http://www.riisgrynet.wordpress.com
Thursday, 2 April 2009 @7:09 am

hoho där borta? saknar er!!! allt bra??
Camilla: http://www.pinklady.nu
Monday, 6 April 2009 @4:24 pm

Saknar dina inlägg. Hoppas allt är bra *kram*
Kristina: http://www.mintid.blogspot.com
Sunday, 12 April 2009 @2:03 pm

Hoppas att allt är bra och en glad fortsättning på påsken!

Kraaaaam
Christel: http://christella.blogg.se
Monday, 13 April 2009 @11:40 am

Trots är jobbigt Hoppas att sötiskillen lugnat ner sig nu och att ni mår bra allihop!

Jag har kompisar som ska komma och hälsa på i juli. De funderar på en tur till Quebec city. Har du något smultronställe att rekommendera utöver de vanliga turistgrejorna som jag är kan lite om??
Charlotte:
Wednesday, 15 April 2009 @3:24 pm

Hejsan! Va jättelängesen ja va inne å kolla din blogg, va fin den har blivit! Ja sitter här me ett rivmärke på kinden som en arg Daga har tillfogat mamsen, ajaj… kan tänka mej att vi har mer trots å vänta! Tänker på er! Peace & love & hugs från Charlotte

Leave a comment