Otur
Läget är ganska stabilt tycker jag. Sedan jag skrev senast har jag bara haft en omgång värkar och de var både oregelbundna och inte särskilt smärtsamma. Så det verkar ju faktiskt som om terminsslutet gjorde att värkarna gav med sig. Bra! Men å andra sidan har jag tagit helledigt från de sista tre uppsatserna som ju ändå måste göras… jag måste verkligen komma igång och skriva dem inom de närmaste dagarna (men det är så lätt att fira ledighet lite för tidigt!).
I fredags var vi på ultraljud och allt var fint därinne. Lillebror väger redan 2.3 kg (v 34) och är beräknad att väga ca 3.6 kg när han kommer ut - om han nu tänker hålla sig därinne tills v 40. Det känns skönt att veta. Bailey var ganska liten (3 kg) när han föddes och ju mindre de är, desto värre är det att bli födda för tidigt. Om lillebror skulle komma NU så väger han ändå ganska mycket och har större chans att klara sig utan några men. Huvudet har han fortfarande djupt nedborrat i “kanalen” men det var ingen förändring på livmodertappen utan allt verkade ha stabiliserat sig. Imorgon ska jag träffa min barnmorska och så får hon kolla om de 2 cm fortfarande gäller eller om det har hänt mer sedan sist.
Men så var det det här med oturen. Förra sommaren ramlade Seb under en fotbollsmatch och skadade ett ligament i knät. Det hände i juli och inte förrän i september kunde han stödja ordentligt på benet… och sedan dröjde det till november innan han kunde gå ganska obehindrat. Typiskt nog och OLÄGLIGT nog så hände det igår kväll igen… han satte sig på knä på golvet när han skulle byta BBs blöja och knak så hade skadan brutits upp igen. SUCK! Så nu är han totalt handikappad - han går på kryckor och kan absolut inte stödja på benet. Så jädra olägligt! Så hela grejen med att han skulle ta Bailey och sköta hemmet medan jag försöker vila mig och förhindra att lillebror kommer för tidigt föll i backen. Jag vågar inte ens tänka på hur det kommer bli ifall han inte kan gå på benet förrän om tre månader… då är hela sommaren förstörd.
Här är en bild på mig häromkvällen i soffan. Lillebror (som ju faktiskt har ett namn, men det är lite hemligt tills han kommer ut!) höll på och vred och vände sig i magen.

15 kommentarer on “Otur”
Leave a comment
Tuesday, 28 April 2009 @12:44 am
Det är väl bara att hålla tummarna för att knät hans läker ihop snabbare den här gången och att du får vila ordentligt.
Skönt att allt såg bra ut på ul.
Kram
Tuesday, 28 April 2009 @1:16 am
Skönt att allt såg bra ut och att lillebror mår bra
Fin bild på dig och magen!
Kramar!
Tuesday, 28 April 2009 @1:31 am
Vilken fin bild på dig och magen! Kram!
Tuesday, 28 April 2009 @4:59 am
Tuesday, 28 April 2009 @5:17 am
Men vad typiskt för Seb! Hoppas ändå det går bra så han kan gå normalt snart igen. Blir ju så mycket enklare då för er alla. Inte lätt nu när ni båda måste vila!
Tuesday, 28 April 2009 @6:08 am
Vi håller tummarna att han stannar till v 40, minst
och du är jättefin i magen!!!!!! kram på er och krya å dig zeb!!!
Tuesday, 28 April 2009 @8:59 am
Magen din är jättefin. Skönt att allt så bra ut med lillebror i magen.
Var rädda om er!
Tuesday, 28 April 2009 @1:38 pm
Wednesday, 29 April 2009 @1:26 pm
Friday, 1 May 2009 @4:16 pm
Du har en otroligt fin bebismage Ida..och jag är så nyfiken på namnet ni gett er lilla lillebror i magen. Kramar från Camilla i Motala
Monday, 4 May 2009 @3:50 pm
Så himla fin du och din lillebrorsmage är <3
KRAM
Wednesday, 6 May 2009 @1:10 pm
Hoppas att lillebror vill stanna kvar inne i magen ett tag till
Fin mage
Monday, 11 May 2009 @7:15 am
Monday, 11 May 2009 @7:16 am
Tuesday, 4 May 2010 @9:17 pm